Om jag kunde – del 1

Nycklar i dörrlås

Ministory

Om jag kunde skulle jag berätta för dig att grannen kanske inte är som du tror. Ibland när du har gått till jobbet vaknar jag av att någon sätter nyckeln i låset, trots att jag känner på mig att det ännu inte är dags för dig att komma hem. I samma ögonblick som dörren öppnas har jag hunnit ut i hallen och möter hans gängliga gestalt. Alltid i huvtröja och med en väska över axeln. Har han hittat nyckeln under krukan?

Grannens händer är mjuka. Han klappar mig på huvudet innan han försiktigt tar av sig skorna och kommer längre in i huset. I början blev jag rädd, jag minns tydligt hur det var i somras, men nu har jag vant mig.

Nästan alltid får jag en bit korv. Den är liten och av en annan sort än dem som du brukar ge mig, stark och pepprig och gör mig väldigt törstig. Ändå kan jag inte låta bli att smaka. Medan jag tuggar smeker han mig över ryggen och säger åt mig att gå och vila på sängen. Han pekar med hela handen mot ditt sovrum. Gå och lägg dig, säger han.

Jag lyder, men det känns inte helt bra. Du tycker inte om när jag ligger i din säng. Är ni överens, du och grannen?

Om jag kunde skulle jag berätta vad han gör när du inte är här, men jag somnar på din säng och varken kan eller vet. Det enda jag vet är att jag älskar dig över allt annat. Du är världens bästa matte.

Fortsättning följer här: “Om jag kunde – del 2“.

Lämna en kommentar