Om jag kunde – del 2

Ministory (fortsättning på del 1)

Vi tog en annan runda denna morgon, eftersom du skulle in i byggnaden vid det mindre torget med fontänen som inte längre sprutar vatten. Jag fick vänta utanför, men det brukar jag inte ha något emot så länge det bara är för en stund; många vänliga blickar, några som är rädda men inte låtsas om det och däremellan tid för reflektion. Ingen stannade till för att prata innan du kom ut igen och vi drog oss hemåt. Den sista sträckan gick genom en smal stig där vi inte gått sedan i somras, nästan igenvuxen. Dofterna var spännande och annorlunda tills vi kom till dungen med knoppar en bit från grannhuset. Det var som att komma hem. Doften av dina kläder och spåren från grannens huvtröja var starkare här än vid husets framsida. Jag lyfte inte benet för att kissa – man kissar inte hemma hos folk.

Dela gärna:

Lämna en kommentar