Var och en av oss har minst ett högre syfte här i livet.
Både för oss själva och för att hjälpa andra att uppnå sina syften.
Men vårt mentala medvetande hanterar endast det praktiska och teoretiska. Det bearbetar fysiska och känslomässiga intryck. När det gäller det högre syftet är vi som forskare med förbundna ögon, nedsläppta i en miljö som möjligen ger ledtrådar om vad vi skulle kunna jobba med för att övervinna rädslor och hinder och nå kunskaper och insikter som leder oss i mål.
Vad är det vi ska forska oss fram till? Vilka vägar ska vi ta? Varför är vi just på denna plats? Inte konstigt att vi går vilse ibland.
Men det är också meningen, vi har inte kommit hit för att ”bara vara”. Om vi gör vårt bästa i det som känns rätt i hjärtat, får vi goda råd på vägen.
Halkar vi ner i diket, kan vårt mentala medvetande och ego ha fokuserat lite väl mycket på förhoppningar om mer pengar, mer synlighet och större acceptans hos andra. Vi kanske testar droger och rider ut i ”kemisk lycka” när inget annat hjälper. Vi tenderar att försöka bli ”framgångsrika” på ett sätt som varken ger oss inre frid eller leder oss i mål, för att det känns praktiskt och teoretiskt riktigt i vårt mentala medvetande och ego. Men det innebär även en konstant besvikelse över att livet inte känns som vi önskar. Bara avigt, trögt och jobbigt.
Vi är olika av en anledning. Vi behöver leva livet så som det passar våra egna personligheter, talanger och högre mål. Då kan vi även bidra med det högsta bästa till varandra.