Fula dubbletter

En tecknad kvinna med en portfölj.

”Hon har skapat en imponerande verksamhet, men vet inte varifrån hon fått sitt goda sinne för affärer och smarta samarbeten från.”

Ser ni den språkliga konstigheten?

Just det! Ordet ”från” på slutet ska bort, eftersom det redan finns ett ”varifrån” som refererar till det goda sinnet för affärer och smarta samarbeten. Det här fenomenet ser jag ganska ofta, och jag misstänker att det beror på att många skriver slentrianmässigt istället för medvetet. Eller kanske handlar det om okunskap.

Istället för att plocka bort det sista ordet kan meningen även formuleras korrekt så här: ”Hon har skapat en imponerande verksamhet, men vet inte var hon fått sitt goda sinne för affärer och smarta samarbeten från.”

Den felaktiga meningen innehåller en ren dubblett, en så kallad ond pleonasm, som varken tillför eller förstärker något. Ordet ”från” är helt enkelt överflödigt.

En tautologi eller pleonasm innebär en upprepning med hjälp av två olika ord som bidrar till en och samma sak, såsom CD-skiva, PC-dator, gratis gåva, vacker skönhet eller ogift ungkarl. Det är inte heller snyggt eller korrekt, även om det finns vissa stiliga litterära undantag.

Vårt exempel avviker på så vis att det innehåller två i stort sett likadana ord i samma ordklass, vilket sticker rejält i ögonen.