Ett utdrag ur boken – Anna spanade åt alla håll genom vardagsrumsfönstret och Jonas slöt upp:
I Annas böjda nacke vilade små mjuka babyhår under den slarvigt uppsatta hästsvansen. Varma minnen och känslor blandade sig i hans bröst; trygghet, närhet, bröllopet när hon också haft uppsatt hår, hur det slingrade sig i duschen eller när en halskedja råkat trassla in sig i det och han fått hjälpa henne att lösa upp knuten och de hade älskat efteråt. Han gosade in ansiktet i babyhåren och hon doftade Anna blandat med duschkräm.
”Nu är hon borta igen”, sa hon och rätade på sig.
”Vem då?” Jonas sökte av gatan men såg bara en trött gammal folkabubbla komma rullande.
”Var det i kväll du skulle träffa Fredrik?” frågade hon istället. Blicken var forskande.
Något olustigt tog form i bakhuvudet och utan att förstå varför kände han sig skyldig.